55641821_338135446811783_2569106959517089792_n

Moderaterna REGION JÖNKÖPING

Det förväntar sig länets invånare

Region Jönköpings läns välfärdsåtaganden står inför avgörande utmaningar. Andelen med en eftergymnasial utbildning i vårt län är bland den lägsta i landet i kombination med låg BRP per capita ställer detta höga krav på regionens förmåga att möta framtidens utmaningar. Moderaterna har länge förespråkat arbetslinjen som en väg ut ur utanförskap. Att den som kan arbeta och bidra till det gemensamma också gör det är nödvändigt för att uppfylla sin del av samhällskontraktet och vara en del av samhällsgemenskapen.

Sverige har under lång tid haft en hög invandring. Samtidigt är tilltron till den svenska migrationspolitiken låg. Enligt en Sifo-undersökning (nov 2019) ser folket ett växande utanförskap och politiker som inte förmår hantera problemen. Men hur omfattande är det ekonomiska utanförskapet och hur fördelar det sig mellan regioner och så kallade utsatta områden?

Jönköpings län har ett ekonomiskt utanförskap och många i arbetsför ålder är inte självförsörjande. Självklart får detta konsekvenser för vår framtida välfärd. Om inte självförsörjningsgraden inom en snar framtid förbättras kommer ambitionsnivån inom offentlig verksamhet i vår region att behöva sänkas till den nivå som den samlade självförsörjningsgradens skatteunderlag tillåter. Alternativet är att försörjningsbördan för självförsörjande i arbetsför ålder ökar markant under de kommande 10 åren.

Det räcker att jobba en timme under november månad för att räknas som sysselsatt. Det ekonomiska utanförskapet är alltså betydligt mer omfattande än vad den officiella sysselsättningsstatistiken ger sken av. Nivåerna är skrämmande låga och det finns ingen markerad positiv förändring över tid. Därför är det viktigt att uppmärksamma självförsörjningsgraden.

Vilka inkomstnivåer ska en individ uppnå för att klassas som självförsörjande och hur länge måste dessa inkomster upprätthållas för att en individ ska ses som självförsörjande ur ett livtidsperspektiv? Denna fråga är komplicerad för en välfärdsstat som den svenska med generösa och extensiva bidrags- och transfereringssystem. Självförsörjning bör ta sin utgångspunkt i principen att en individ betalar in mer i systemet än vad som erhålls i form av olika bidrag och transfereringar. En god början är att använda sig av den gräns som Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor BTH och JIBS och en av rapportförfattarna till rapporten ”När blir utrikes födda självförsörjande?” använder. Eklund sätter gränser för självförsörjning på en nivå motsvarande OECD:s definition av den relativa fattigdomsgränsen, dvs en inkomst på 12 600 kr i månaden netto.

Inför höstens budgetarbete behöver därför Region Jönköpings län komplettera budgetunderlaget med statistik över självförsörjningsgraden i länet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör utvärderas utifrån ett hållbart självförsörjningsperspektiv snarare än ur ett sysselsättningsperspektiv. Förutsättningarna för utformningen av vårt läns välfärdssystem och dess långsiktiga hållbarhet måste bygga på fakta. Utgifter måste vägas mot intäkter. Det förväntar sig, med rätta, länets invånare.


Malin Wengholm, (M) Regionråd
Per-Allan Axén, (M) 2:e vice ordförande i nämnden trafik, infrastruktur och miljö
Thomas Bäuml, (M) 2:e vice ordförande i nämnden folkhälsa och sjukvård
Gun Lusth, (M) Arbetsmarknadspolitik talesperson

Dela detta inlägg

Share on facebook
Share on google
Share on twitter
Share on linkedin
Share on pinterest
Share on print
Share on email